Beteendet

Print Friendly and PDF

Människan är vad hon gör

Photo by Kalexanderson

(Vill du hjälpa mig skriva en fortsättning på den här sidan om det kognitiva perspektivet? Mejla; lisasvensson1 på hotmail.com.)

Människan är vad hon gör

Behaviorism är en inriktning inom psykologin, där människans beteenden ställs i fokus. Man menar att det inte på ett vetenskapligt bra sätt går att studera känslor och tankar – det enda som är objektivt observerbart (=vetenskapligt) är människors beteenden.

En teori om lärandet

Behaviorister menar att allt en människa är och gör är en produkt av vad hon har lärt sig. Och hon lär sig genom något som kallas betingning.

Betingning kan vara belöning eller straff. Om ett djur eller en människa utför en viss handling och blir belönad för handlingen är sannolikheten stor att hon kommer att utföra den här handlingen igen. Om hon inte får någon belöning minskar sannolikheten för att hon kommer att utföra handlingen igen. Och om hon blir bestraffad kanske hon inte gör om handlingen, men bestraffning leder även till förvirring hos individen och är något som man inte uppmuntrar inom behaviorismen.

Vad tycker du om den behavioristiska tanken?

Vissa av våra beteenden kan kännas enklare att tänka på som inlärda. Att vi tvättar händerna efter maten, att vi duschar på morgonen, borstar tänderna och äter med kniv och gaffel kan nog de allra flesta tänka sig är något vi gör för att vi blivit uppmuntrade till att göra det. Andra beteenden som att vi ler och kramar om våra föräldrar när vi träffar dem, att vi inte slår ner människorna i kön framför oss på Konsum eller att vi kanske tillber en viss gud är lite svårare att se som just inlärda. Vi vill ju gärna att vissa av våra handlingar ska vara ett resultat av fri vilja. Det vill säga att vi kramar våra föräldrar för att vi älskar dem, inte bara för att vi lärt oss att vi ska göra det. Eller att vi väljer att inte tillbe en viss gud just för att vi kommit fram till en övertygelse, inte för att någon betingat oss till det. En människa som endast utför de handlingar som hon fått betingade av någon annan kan kännas något robot-aktig. Hur tänker du kring det?

Uppkomst

Behaviorismen uppstod i USA och Ryssland omkring 1900.

Behaviorismens snabba spridning i USA förklaras av den roll som psykologin började få i arbetslivet under en tid av rationalisering och effektivisering i industriell produktion. Dessutom stämde den med den amerikanska optimismen att alla är födda lika och genom lärande kan nå sina livsmål eller genom undervisning och instruktion kan nå målen i skolornas och högskolornas utbildningsplaner. Det var också en spännande och lockande tanke för politiker, företagsledare och lärare att man med vetenskapliga metoder skulle kunna göra människor anpassade till det moderna samhället.

Behaviorismens företrädare

John Watson uppfann inte behaviorismen, men han gav den dess namn, dess manifest och marknadsförde den aggressivt.

Give me a dozen healthy infants, well-formed, and my own specified world to bring them up in and I’ll guarantee to take any one at random and train him to become any type of specialist I might select – doctor, lawyer, artist, merchant-chief and, yes, even beggar-man and thief, regardless of his talents, penchants, tendencies, abilities, vocations, and race of his ancestors.

 

Behaviorism i skola och utbildning

Inom pedagogiken fick behaviorismen stor betydelse för systematisk undervisningsplanering och användning av hjälpmedel av olika slag för lärandet, s k undervisningsteknologi eller utbildningsteknologi (eng: learning technology, instructional technology, educational technology, technology of teaching). Läromedel i form av maskiner, apparater och tryckta häften förstärkte  på ett systematiskt sätt de responser hos eleverna som i små steg ledde dem fram till de prestationer som man formulerade som undervisningsmål, s k terminalbeteenden (slutbeteenden).

Behaviorism som bas för psykologisk behandling: beteendeterapi och KBT

Inom den kliniska psykologin kom behaviorismen att tillämpas i form av beteendeterapi, en form avpsykoterapi som direkt bygger på behavioristisk inlärningsteori.
Som psykoterapi är numera KBT (kognitiv beteendeterapi), baserad på antingen kognitiva eller behavioristiska principer eller vanligen på bådadera, en av de mest använda i kliniskt arbete.

Behaviorismen bakom ordet beteendevetenskap

På 1950-talet fanns det planer på att göra all psykologi, speciellt den tillämpade, till behaviorism i betydelsen vetenskap om beteendet, hur det inlärs och kontrolleras med förstärkningar, bestraffningar och uteblivna förstärkningar. Men redan efter några årtionden kom många andra former av psykologi att kallas beteendebetenskap och har ordet ”beteende” som ett nyckelord i sin teoribildning och sitt vardagsspråk utan att lägga in något i dessa termer av behaviorismens filosofi eller inlärningsteori.

Man använder också beteckningen beteendevetare på personer som i sitt arbete kanske inte alls bygger på behavioristisk teori om lärandet.

Ordet beteendevetenskap har förlorat sin klang av behaviorism och används numera om flera vetenskaper som har beteende hos djur och människor i bred bemärkelse som sitt forskningsområde, t ex etologi, antropologi, pedagogik osv.

Kritik av behaviorismen och tillkomsten av en kognitiv behaviorism

I samband med den omfattande kulturkrisen från mitten av 1960-talet till mitten av 1970-talet i västvärlden utsattes behaviorism, undervisningsmaskiner och beteendeterapi för hård kritik, först från den humanistiska psykologin och sedan av företrädare för kognitiv psykologi. Den avgörande skillnaden mellan behaviorism och annan psykologisk teori är att man i behaviorismen betraktar inre medvetet uppfattande och upplevande bara som ord som används om en viss typ konkreta, observerbara beteenden.

När människor exempelvis upplever att de vill ta sig en promenad i det vackra vårvädret är detta enligt radikala behaviorister inget annat än ett ”verbalt beteende” (= ett angtal ord) som sammanfattar tidigare promenader och upplevt dem positivt. Tanken på en bukett blommor kan i detta perspektiv inte vara ett kognitivt fenomen som uppstått genom begreppsbildning utan är i radikal behaviorism summan av tankarna på de enskilda blommor som kan ingå i en bukett.

Behaviorism i nutiden

Styrkan i behaviorismen var emellertid dess stränga krav på klarhet i begreppsbildningen och på möjligheten att kontrollera forsknings-, undervisnings- och behandlingsresultat enligt vetenskapliga principer. Som svar på kritiken växte det emellertid fram en ”kognitiv behaviorism” som en andra våg av rörelsen, vars främste företrädare på 1970- och 1980-talen var Albert Bandura, och kring år 2000 vällde den tredje vågen av behaviorism och beteendeterapi fram i form av mindfulnessbaserade terapier.

Från början av 2000-talet dominerar forskning och teoribildning av behavioristiskt slag i en riktning som harSkinners nyckelbegrepp beteendeanalys (eng: behaviour analysis, am: behavior analysis) i namnet på sin internationella förening: Association for Behavior Analysis: International (ABAI). Beteendeanalys har här sin ursprungliga betydelse: vetenskapligt studium av djurs och människors beteende och är inte begränsat till sådan beteendeanalys som består av en terapiförberedande kartläggning av enskilda personers och gruppers reaktionssätt.

Medlemmar i denna förening bedriver forskning på flera områden, bl a störningar i beteendet under barn- och ungdomsår, kulturpsykologiklinisk psykologiorganisationspsykologi (bl a i form av OBM) osv.

ACT

http://hittaterapi.se/artiklar/act/

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/karleken-och-smartan-gar-hand-i-hand

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s