Det omedvetna

Print Friendly and PDF

Människan – ett isberg eller mannen, myten, cigarren…

Photo by Drew Avery

Sigmund Freud föddes 6 maj 1856 i Freiberg i Mähren i Österrike-Ungern. Denne duktigt mytomspunne man kom att utveckla en teori med tillhörande praktik kallad psykoanalys. Med psykoanalysen la Freud grunden till vår moderna psykologi. Freud arbetade direkt med svårt sjuka människor, genom samtal försöker han få patienterna att bli medvetna om sina inre konflikter. Samtalet med patienten var en modern tanke i slutet av 1800 -talet.

Psykoanalysen i sex enkla punkter

1. Allt har en mening

Allt vi människor gör har inte bara en orsak utan även en mening. Ingenting av det vi gör, säger eller drömmer sker av en slump.

I filmklippet här nedanför skulle brudgummens felsägning (enligt Freud) inte vara en slump. Brudgummen har antagligen fortfarande känslor för Rachel.

2. Människan är omedveten

Att vi inte alltid riktigt förstår meningen bakom det vi gör, säger eller drömmer beror på att en stor del av vårt psyke är omedvetet. Freud menade att människan är som ett isberg – bara omkring 10% av berget finns ovanför vattenytan – är medvetet – resten kan vi inte se – är omedvetet.

Den största delen av våra föreställningar, fantasier, behov och önskningar är vi alltså normalt helt omedvetna om.

3. Människan – i ständig konflikt

Människans psyke består av tre delar; detet, jaget och överjaget. Detet står för våra drifter och behov. Överjaget kan sägas vara vårt samvete och fungerar som en förälder för oss själva. Jaget är den som liksom ska medla mellan detet och överjaget och samtidigt anpassa beteendet efter den situation man befinner sig i.

Till sin hjälp har jaget en uppsättning försvarsmekanismer. Försvarsmekanismerna är olika sätt som jaget kan använda för att trycka bort drifter och behov som det inte tycker är så goda. Försvarsmekanismerna hjälper jaget att trycka bort drifter och behov till det omedvetna.

I filmklippet här nedanför syns konflikten mellan personlighetens olika delar tydligt. Kalle som ängel är Kalles överjaget. Kalle som djävul är Kalles detet. Kalle själv är Kalles jaget.

4. Överbelastning

Förr i tiden hällde vi ut giftiga sopor direkt i havet. Vi tänkte att eftersom havet är stort kommer soporna helt enkelt försvinna. I dag vet vi att det inte riktigt fungerar så. Soporna ligger kvar och gifterna sprids i havets ekosystem – även om vi inte ser det på en gång. När vi slängt alltför mycket sopor i havet kollapsar ekosystemet och växter och djur dör. 

På samma sätt förhåller det sig med vårt omedvetna. Vi kan slänga en hel del ”förbjudna” tankar och känslor i det omedvetna. Vi kan inte se – vi är omedvetna om –  det vi slängt i, men det ligger dock kvar och påverkar oss Om vi kastar i för mycket kommer till slut hela systemet att kollapsa – med psykiska störningar som följd.

5. Barnet lever kvar i oss

Barndomen är den viktiga nyckeln till människans beteende och psykiska hälsa senare i livet. Hur de vuxna i barnets omgivning tillfredsställer barnets behov styr utvecklingen.

Barnet genomgår olika faser. Varje fas måste lösas på ett bra sätt för att människan inte ska ”fastna” i otillfredsställande beteenden. Om utvecklingen i en fas skulle störas eller hindras kan detta inte göras ogjort, däremot kan bristerna kompenseras på andra sätt – exempelvis genom psykoanalys.

6. Målet är frigörelse genom kunskap

Tanken bakom psykoanalysen är att ge människor ökad kunskap om sig själva och vad de har i sitt omedvetna. Med ökad kunskap skulle ett bättre mående komma med automatik.

Genom psykoanalys kan en människa få hjälp med att bli medveten om de ”förbjudna” drifter, tankar och känslor, som hon/han kastat ner i det omedvetna. När människan blivit medveten om vad det är som ligger och försurar det omedvetna och vilka behov som hon/han inte fått tillfredsställda i sin barndom kommer hon/han per automatik att må bättre.

Psykoanalysen är både älskad och hatad. Det finns de som ser psykoanalysen som den enda vägen till själslig frid och lycka. Och det finns de som menar att den är rena rama nonsens. Det är svårt att mäta resultaten av psykoanalytisk terapi och det är svårt att bevisa teorierna bakom. Läs mer om psykoanalysen som terapiform här

Fördelar och nackdelar med perspektivet

I perspektivet fokuserar man på orsaken till problemet och det kan ju vara väldigt tillfredsställande att få en förståelse för varför man inte mår bra eller beter sig på ett visst sätt. Genom att se orsakerna bakom problemet kan man kanske bli snällare mot sig själv och inte slå på sig själv för att man har problem.

Samtidigt kan det vara lite underligt att fokusera på orsakerna bakom problemet istället för på symptomen. Det är ju symptomen som ställer till det för individen. Om en person skär sig i fingret på ett papper, så hjälper det inte att berätta för personen varför huden gick sönder – utan det som hjälper är ett plåster.

Perspektivet letar ofta efter orsakerna till en vuxen människas problem i barndomen. Det händer då att föräldrar beskylls för att inte ha kunnat fylla sina barns behov och att det alltså är föräldrarnas ”fel” att barnet får problem. Att skuldlägga någon leder sällan till en lösning på problemet – utan kan snarare orsaka ännu mer lidande.

Här finns länkar till dig som vill läsa vidare om Freud, psykoanalys och moderna tillämpningar och tankar!

För dig som tycker om att läsa mer:

http://www.spaf.a.se/

http://www.samradsforum.se/psykoanalys.htm

http://bit.ly/nZRNZm

http://bit.ly/p7C9bU

http://www.psykologifabriken.se

Smarta lektionstips!

Här kommer ett smart lektionstips från Karin Björkhult, Soltorgsgymnasiet i Borlänge.

lektion-se_14658_Dramatisering_av_Freuds_personlighetsteori[1]

Artikeln är löst baserad på en skrift av Rolf Sandell, professor i psykologi vid Linköpings universitetsom: http://www.psykoanalys.se/psykoanalys/pdf/PsykoanalysRS.pdf

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s